Hoppa över navigation

Category Archives: Australian shepherd

20130917-152535.jpg

Större inlägg är av någon orsak, förmodligen arbetsbördan, svårare att skriva ihop. Det är så mycket jag vill få med, och realisten i mig säger att detta kommer ta tid. Idag har jag den tiden. Det regnar ute, hundarna är promenerade och jag är ledig. Så nu kör vi!

Torsdagen den 5 september styrde vi kosan mot Håverud. Dock uppstod vissa hinder på vägen… Till att börja med så var Obama på besök i storstaden, och jag lyckades tajma in hans hemfärd då E4:an var avstängd. Hamnade i kaos och kalabalik, men lyckades snirkla mig in i Solna på småvägar. Väl där var Camilla, Denise, Choice och Fade redo för avfärd. Återstod bara att lägga upp alla väskor i takboxen. Inga problem… eller? Visade sig vara lättare sagt än gjort! Takboxen gick inte att stänga. Stånk och stön! Med viss fördröjning så fick vi igen den (tack och lov) efter att Camilla föreslagit att vi kunde köra med den öppen.

20130917-152703.jpg

En fem timmars resa är ju lång i sig. Men med en liten 1,5 åring kan det kännas mycket längre än så. I tillägg så mådde chauffören illa. Vi sjöng med i lejonkungen, mindes barnsånger från vår barndom och bjöd på kex samt letade febrilt i packningen efter mat. Kex slog dock mat med hästlängder! Denise var på topphumör så gott som hela tiden!

20130917-152721.jpg

Loi åkte på guldplats och gick nog upp ett kilo under resan!

20130917-152735.jpg

Med på resan var även Sofie, Tristan och Milo. De åkte tätt bakom oss i en lugn bil med P3 dokumentär. Tidvis kunde jag vara lite avundsjuk på det, när rösten gav vika i en barnsång efter en annan (min förkylning var vid tillfället i sitt esse – som en krydda på moset!). Vid en mack i närheten av Karlstad tog vi en kort paus. Rastade hundar & barn på parkeringen. Hundarna var livliga, och barnet likaså. Besökte en mack toalett där det klart och tydligt stod att handfaten endast var till för handtvätt? Vad gör man annars i handfat? Duschar? Tvättar fötterna?

20130917-152748.jpg

Efter att ha besök ”varuhuset” i Håverud, som jag trodde skulle ha ett brett utbud av mat, så kom vi slutligen fram till vår stugby precis intill en av världens tre akvedukter.

20130917-152805.jpg

Det blev inpackning och uppackning innan vi landade på verandan för att äta middag till denna vackra utsikt. Stugan var väl utrustad och hade dusch med massagestrålar – lät lyxigt först, men vid senare dusch så kan jag meddela att de där strålarna kunde man både ha och mista. Efter lite snack i grannarnas stuga så blev det tidig läggdags. Vi var slitna! Att morgondagen skulle bjuda på tävling försvann någonstans i allt annat.

20130917-152827.jpg

Fredagen inleddes efter frukost i stugan av promenad i närområdet. Vi besökte glashyttan och beskådade vackra saker samt förundrades av hur ett så litet samhälle kunde inkludera så många hotell och vandrarhem. Denna akvedukt är tydligen väldigt välbesökt.

20130917-152858.jpg

Foto: Agnetha Andersson

Framåt kvällen var det dags för lydnadstävling på Åsensbruks idrottsplats. Stora delar av aussiesverige var på plats, och stämningen på topp. Strålande sol och glada miner. Detta skulle även bli min och Lois lydnadsdebut. Tack vare allt ikring så hann jag aldrig bli så nervös. Det var så mycket annat hela tiden som skringrade tankarna. Ettorna fick börja med sitt lydnadsprogram och vänta med platsliggningen. Något som för oss kändes rätt bra, då hinner Loi landa ordentligt och vid eventuellt kasst program så skulle vi kunna skippa platsliggningen (mitt orosmoln!). Någon vidare uppvärmning blev det aldrig, då jag passade Denise när Camilla tävlade med Fade.

Känslan när vi gick in på plan var tiptop, och detta skulle följa hela programmet. Loi hade jättefint kontakt och gjorde allt utifrån vad han lärt sig. Det är väl egentligen bara ställandet som hade mer att önska. där kom han gående efter mig och jag fick slänga till med ett dk (extrakommando). Med det är han förlåten för, för jag i min tur gjorde dk på läggandet – helt ovetandes, och kanske även helt onödigt. Vet inte riktigt vad jag gjorde, men skulle gissa att jag tittade på honom intensivt samtidigt som kommandot gavs. Så ganska många poäng bort där! Lite hoppsiga avslut på inkallning och hopp, han var taggad!

Poängen blev enligt följande:

Platsliggning: 10
Tandvisning: 10
Linförighet: 8 (position)
Läggande: 7 (transport, dk, annars bra)
Inkallande: 9 (avslut)
Ställande: 5 (transport, dk, steg)
Apportering: 10 (BRA)
Hopp över hinder: 9 (avslut)
Helhetsintryck: 8

Vilken härlig känsla jag hade efter detta. Studdsade lyckligt av plan och älskade min hund  mer än vanligt! Vi fick alltså ett förstapris och hamnade på en tredjeplacering i klassen.

Efter prisutdelningen for vi alla iväg på tacomiddag och mingel. Blev en snabb middag för oss då Denise var trött och behövde sova. Väl tillbaka i stugan så hade Camilla tappat bort sin mobil och eftersökningarna påbörjades. Letade letade och letade… Lite lätt i panik och frustration då Camilla skulle åka iväg själv lördag morgon och jag på egen hand skulle ha hand om Denise för första gången! Hittade mobilen slutligen på parkeringen utanför restaurangen i mörkret. Somnade sedan sött!

20130917-152917.jpg

Lördag morgon sov jag och Denise en stund extra innan vi begav oss till idrottsplatsen för att se brukslydnaden. Missade såväl appellen som högre men såg en hel del annat. Kul att se så många elitekipage! Det blev en lång dag, som sedan avslutades med grill på vår veranda.

Söndag morgon körde vi samma upplägg, jag var kvar med Denise då spårarna hade samling 07.00. Det blev lite strul med omspår men framåt eftermiddagen blev det prisutdelning och stugan var städad inför hemfärd. En lång helg gick mot sitt slut. Lätt panik bara när man känner tröttheten komma på, och vet att vägen hem är precis lika lång som vägen bort. Vi fick dock glädjas extra åt Sofie som vann högre klass spår med Tristan, och Marie med Choicevalpen Amber som blev uppflyttade ur appellen. Ja visst gladdes vi åt många andra också! Superkul med Rasmästerskap!!

Glada och nöjda efter en lång helg påbörjade vi sedan resan hemåt lite trötta och hungriga. Men då Denise somnade så körde vi hela vägen hem utan stopp.

Tack alla inblandade för en superhelg!

20130917-152936.jpg

20130917-152951.jpg

20130917-153015.jpg

20130917-153031.jpg

20130917-153229.jpg

20130917-153246.jpg

20130917-153256.jpg

20130917-153311.jpg

Annonser

aussieligan

 

Måndag morgon åkte Loi och jag till Solna där vi mötte upp Camilla, Denise, Choice och Fade för vidare färd mot Örebro. Tanken var att Denise skulle sova på vägen, men hon hade andra planer och höll sig vaken. Därav lite stopp på vägen och utvärdering av rastplatser. Väl på plats i Örebro möttes vi av ett hus fullt av hundar. Linda, Matilda och Sofie fanns på plats med hundarna Modja, Edith, Kaj, Jackson samt Sannas hundar Misty och Dylan. Våra tre fick ansluta till skaran. Kaffe och smörgås innan vi for till klubben för promenad och lydnadsträning. Vädret var fint, men kallt. Jag borde ha haft överdragsbyxor med mig – frös konstant! Lydnadsträningen blev därav ganska plågsam… Linda kommenderade oss genom lite lydnadsmoment. Choice kördes igenom tätt intill och bjöd på störning. Loi hade lite svårt med stadgan, och tjuvstarter.

Kalla for vi sedan till Ica för lite snabbhandling innan vi anslöt till huset för middag. Mycket snack och många hundar, och väldigt trevligt. Somnade till slut som klubbad, men vaknade av lite trång säng. La mig på soffan och vaknade lagom till frukost. Loi valde förvånande nog att sova på övervåningen med de andra!! Han som annars är lite utav ett plåster när man är iväg, så rädd för att bli lämnad.

Promenad med stort hundgäng bort till Sannas blivande hus. Sedan lunch innan det var dags för ankvallning. Loi synnerligen ointresserad. Han ser ingen som helst tjusning med att valla ankor (lite märkligt med tanke på att det gick alldeles utmärkt för några år sedan!). Försökte envist med att motivera honom, och valla ankorna själv. Fick tillslut sätta på långlina och ”tvinga” honom att gå bakom ankorna – utan större framgång. Enda gången han visade på lite intresse var då jag medvetet splittade flocken. Men när de var samlade igen, ägnade han sig glatt åt annat. De andra hundarna var betydligt duktigare!

Linda hade små nyfödda lamm som vi gladeligen tittade på och gosade med. Helt bedårande söta! Middag i huset när Sanna kom hem, och då var vi alla rätt möra. Vi hade bestämt oss för hemfärd vid 21 då Denise förhoppningsvis skulle sova för natten. Det gick som planerat, och hon sussade sött i bilen! Lite trötta men nöjda påbörjade vi vår resa hem. Detta ”braiga” upplägg skulle dock snart ta slut…

Några kilometer från Örebro säger Camilla ”oj”, varpå jag tittar bakåt efter någon omkörande motorcykel som lät väldigt mycket! Det visade sig dock att vi hade fått punktering på vänster framdäck. OJ! Mitt på motorvägen med lastbilar susandes förbi gick vi ut för att beskåda eländet. Flyttade in hundarna i bilen, drog ur hundburen och började leta efter ”luft på burk” som Camillas skulle ha någonstans. Fann den och började tyda beskrivningen. Jaha, jahoo, okeeej?! Eller?! Ringde efter lite råd från nära och kära. Öppnade burken fel så att jag fick glukol i knät, men försökte ändå få in det i hjulet. Gick inte bra! Ringde Sanna som kom med ny flaska från macken. Hon sprutade in, men däcket lyfte inte. Vätskan rann ut på insidan vid fälgen. Ingen återvändo – dags att ringa vägassistans. De kom på två röda och jag åkte med bärgaren till ”Frasses däckservice” där bilen ställdes för natten. Sanna, Camilla, Denise och alla hundar inträngda i Sannas bil. Snabbt stopp på macken i Vivalla – vilket Sanna sa var ett skumraskt område. Jodå, många konstiga typer utanför macken. Gick in där på jakt efter barnmat och frukost. Kändes som värsta äventyret!! Åkte ut till Sannas stuga och sov där. Tänk vilken tur att Sanna kunde hjälpa oss där i natten!! En räddande ängel!!

Vaknade ännu mörare på morgonen, och begav oss efter frukost till Frasses för att hämta bilen som nu var lagad. Hemresan var trött från alla håll! Men hem kom vi, skönt!

Ett äventyr, och helt klart något att minnas. Tur i oturen att vi fick punka strax utanför Örebro, hade varit jobbigt om vi kommit halvvägs. Nu fanns ju faktiskt hjälp på nära håll!

Tack alla tjejer och hundar för trevliga dagar!

 

 

037

Glada gulliga Denise tillsammans med Linda

056

Modja och Edith vill in och hjälpa till med fåren

063

Denise klappar lammet

 

075

079

105

Bondunge!

113

Kung Loi

120

Edith och Modja
126

Misty

141

Fade
144

Dylan, Choice och Fade

146

147

149

154

179

Modja- en duktig ankvallare

192

Fade tände till på ankorna209

245

253

269

290

En anka gillade inte Edith och lät meddela det snabbt och tydligt! Tänk att de kan se skillnad på hundar så snabbt och lätt!

296

Duktig Edith298

304

322

326

Inte lika duktig Loi! Vallning under tvång! 340

Linda vallar… grabbarna (Loi och Dylan) är inte så intresserade av att hjälpa till!358

360

Att snusa på lammungar är däremot intressant!373

Grabbarna! Loi och Dylan

Men åhh…. när jag skrivit ett LÅNGT detaljerat inlägg kring helgen så händer något och allt går förlorat. Jag ber om ursäkt, men jag orkar inte skriva om. Denna motgång tog mig hårt. Sinnet är för trött för att författa nya ord kring samma händelse.

Vi har varit på vallningstävling, det var trevligt…

Loisystern Modja

På lördagsförmiddagen åkte jag och Loi till Solna där vi packade in Malin, Moa, Tjabo och Vilja i Pärlan. Åkte sedan till Annas parkering där vi mötte upp henne och Sofie, för vidare färd ut mot Bogesundslandet. Väl där stod spår på schemat, och Loi skulle få testa viltspår under ledning av Malin. Alla sprang ut åt olika håll och la spår, det ena längre än det andra. Kul numera när alla kör med runkeeper och vi kan kolla (mer eller mindre…) exakta avstånd.

Loi fick kika på råddjursklöven innan vi la ut den i spåret. Han tyckte att det var en väldigt mumsig grej! Sedan var det då dags för spåret, 500 m med blod i varje steg. Herregud vad pilligt att lägga ut. Jag hann både stå på öronen och tappa klöven… Någon timme senare fick Loi gå spåret. En intressant upplevelse! Han nosade till sig blodansamlingen i starten, spårade några meter och såg sedan ut som om han inte fick och bytte till att leta ett ”rent” personspår. Blodspåret var nog lockande, men han visste inte riktigt om han fick… Några varv för att inse att detta var enda spåret att tillgå, och vips så var vi iväg… i SNIGELFART! Här var det då ingen risk för brännsår av spårlinan! Noga luktade han sig fram, och gick tidvis med hög näsa för att spana sig ikring efter eventuella mördare. En rotvälta såg misstänkt ond ut, och han var tvungen att göra några kaninhopp för att försäkra sig om att han inte stirrade döden i vitögat. Undrar just vad som rörde sig i hans hjärna där och då! Vi tog oss runt, och nog blev han glad över ”fångsten” i form av klöven. Den bar han stolt till bilarna för att visa upp för alla andra. Malin tog en superfin bild på under detta ögonblick, och den kan jag visa i ett senare inlägg.

För när spårdagen var slut (Camilla anslöt även hon med tjejerna och jag fick vara hundförare i Choice spår) for vi vidare mot Enköping. Där väntade middag med Linda och Eva. Mysmiddag med massa snack blev det. Kvällen blev sen och sömntimmarna få. För söndag morgon ringde klockan tidigt och vi for iväg i Marinas Volvo mot Skinnskatteberg. Valparna (som numera är 10 månader) skulle nämligen kursa för Peter Nilsson.

Det var superkul att se valparna. En väldigt fin dag i solen fick vi. Men trots det milda vädret och den strålande solen, så kände jag mig som en levande isbit. Alla lager kläder gav inget skydd. Men trevlig stämning och duktiga hundar höll humöret uppe.

Väl i Enköping tog Linda och jag en fika och tittade till Lindas tackor som är dräktiga. Fåret ”Pärlan” var mycket tjock! Verkar inte rimligt att det bara skulle vara mat i den magen… Efter detta for jag och Loi hem.

Kort sammanfattning av en väldigt trevlig helg!

Edith

Samba

Esther

Grillmästarna!

Ernie

Esther och Eva

Jeanette och Chip

20111210-214638.jpg

Idag har jag spenderat i en heldag i aussiemontern på hundmässan i Älvsjö. I vanlig ordning trevligt, roligt och…uttröttande. Men värt det! Många relevanta frågor och spännande samtal. På plats var jag, Camilla med Chenin & Choice, Carola med Pajas och Karin med Smilla. Givetvis var det också många kända ansikten som tittade förbi, vilket såklart är trevligt! Vi bjöd på Carolas hembakta aussiepepparkakor och svarade på alla frågor efter bästa förmåga. Vi diskuterade även en eventuell sammanställning på hemsidan med de ”vanligaste frågorna” då det år för år är ungefär samma. Folk är nyfikna på våra fina hundar, och nog är det kul att kunna samtala och informera om vad som gömmer sig under skinnet på dem.

Givetvis blev det även lite shopping. En ny spårlina då min gamla blåa gick sönder. Blev en orange, då blå kändes tråkigt att ta igen… Och gul inte kändes allt för aktuellt. Inte så matchigt med lila sele, men…vill man ha en viss kvalité så kan man inte få allt!

Införskaffade även en rosa reflexväst till Loi. Vilken han inte uppskattade… Han hade mer till övers för påsen med tio grisöron.

Två läderkoppel. Ett 6 mm till Lakki som försäljaren snällt flätade om och bytte hake på då mamma vill ha en… Ja vad de nu heter. Nöjd kommer hon bli. Även ett nytt koppel till Loi. 9 mm. Fick inte ta tunnare för Sofie då Loi annars kunde ”slita sig och anfalla hennes hundar”. 😉 Jag gillar som bekant tunna läderkoppel!

Sen lite smakprovet och hundgodis. Vilka hundarna uppskattade mest…

Sammanfattningsvis en lyckad dag. Åkte från mässan vid sju… Och drar dit imorgon igen. Men då blir det i ”privat” tappning.

20111210-220312.jpg

Som närmsta granne hade vi Sheltieklubben. Trevligt! Elin med fina Elmer och Vind huserade där en stund. Vind är så himla gullig!

20111210-220435.jpg

Lunchbreak med Camilla och Sofie, samt…några andra. Lång kö men det gick förvånansvärt snabbt!

20111210-220544.jpg

20111210-220557.jpg

Choice

20111210-220622.jpg

Smilla.

20111210-220652.jpg

Chenin

20111210-220716.jpg

Montern innan stängning

Sitter vid köksbordet i Folsberga och är valpvakt till 12 små raringar. Linda är iväg och hämtar lite nya får, så jag fick äran och ansvaret. Åkte hit sent igår kväll efter att ha varit på husvisning med Ida och Liam. Huset stod ute på Saltarö, men kändes väl inte helt och fullt värt pengarna. Två miljoner för en liten fritidskåk, som inte hade bästa tomten. Det är så sjukt dyrt!

Somnade till Bellas snarkningar och vaknade tidigt av den lilla kören på 12 individer som alla ville testa sina röstresurser till fullo vid fyrasnåret på morgonen. Vid sjutiden blev det riktig uppstigning, och kören hade dragit igång igen. Nu ville de ut! Trots lite fuktig mark fick de hänga med ut en timme. De springer nu fritt på gården men håller sig där man själv och de större hundarna är (med lite små undantag, då får man hämta dem – 12 är många att hålla ordning på!). Loi som tidigare inte intresserat sig för valparna alls, tycker nu att de börjar bli roliga. Leker ibland, och uppfostrar ibland (men på ett schysst sätt). Modja har gjort ett fint jobb med valparna vad gäller uppfostran, och jag tycker att de sköter kontakten med en ”ny” hund på ypperligt vis. Kul! Loi körde på lite vardagshyfs som att ”man tar inte en pinne från morbor” och ”om morbror har en grop, måste valparna fråga innan de får leka i gropen” liksom ”har du ett ben, ge det till morbor direkt – apport!”. Kul att se honom i samspelet med hela valpskaran.

Efter en timme blev de trötta, och då var det för kallt för att kunna sova ute. Så då bar jag in dem, och nu sover de sött. Lugnet före stormen, jag tror snart att de drar igång igen!

I eftermiddag är det dags för ögonlysning, jag håller tummarna för att de ska se bra ut på alla valpar.


Idag har valparna fått komma ut för första gången. Vi har satt upp en hage som de får busa runt i. De njöt i solen och smakade på såväl gräs som bark. Många besökare har vi haft idag också, nu senast valpköpare från norr som slagit sig ner i valpkisset och njuter av att få se sin för första gången.

Loi och jag drog ut på en löparrunda på eftermiddagen, men mina ben blev trött så efter 5 kilometer bröt vi av och gick resten istället. Tog Upplandsleden hem och fick således lite skogsluft. Gick sedan förbi fårhagen och tog en repa där. Var ett tag sedan vi vallade nu, så det var lite av en nystart. Men Loi skötte sig förvånansvärt bra. Vi körde på hela flocken i stora hagen, och Loi hade en fin attityd från start. Han fungerar som bäst när det bara är han och jag. Fick kämpa för att hålla ut avståndet, men lät honom jobba ganska självständigt så länge han gjorde det med en fin attityd (vilket han gjorde så gott som hela tiden). När vi sedan kom tillbaka så tog Loi ett racervarv på tomten, energi till tusen…

Valparna däremot, gillar han inte speciellt… Han ignorerar dem till tusen. Lillpojken Elmer hade gått in i köket idag när Loi var där och Linda stökade runt, men Loi stod då och tittade åt andra hållet och låtsades om att Elmer inte var i närheten. Samma visa har han kört under dagen när jag försökt låta honom socialisera med Prinsen (som vi för övrigt kommer vara hundvakt åt i juni).

Nu ska jag dyka ner i valplådan igen, men här har ni några bilder från dagen!

20110505-231304.jpg

Idag inleddes en fyradagars ledighet – och hur förvaltar man den bättre än i Lindas valplåda? Packade således in mig och Loi i Pärlan och styrde mot Folsberga. Möttes av femveckorsvalpar och konstaterade ännu en gång att de bara blir sötare och sötare. Nu tultar de inte längre omkring, nu leker de busar och brottas. De socialtränas för fullt av vänner och bekanta, samt blivande köpare förstås. Idag har jag träffat Eva för första gången som ska bli lycklig ägare till en Folsbergavalp. En trevlig bekantskap som vi ser fram emot att följa. Samt besök av diverse andra, jag förstår inte riktigt hur Linds orkar med så mycket folk och tidiga mornar. Ska försöka avlasta henne lite nu när jag är här, för jösses vilket passande det är på kissfläckar och bajshögar. Med tolv valpar går man ständigt och torkar och fixar!!

Loi har varit ute hela dagen, men kom in på kvällen och fick då träffa valpen Bruno. Han tycker fortsatt att valpar är ganska äckliga, och vill hålla sig på avstånd. Tror inte han förstått tjusningen med att lära dem allt han kan och att de faktiskt går att leka med. Fortsättning följer, vi blir här i några dagar så han har tid att vänja sig.

Godnatt från bäddsoffan! Imorgon blir det bilder på de små, som börjar bli ganska stora…


Torsdagen och fredagen spenderades uppe i Folsberga hos Linda och gänget. Vi var på ultraljud med Modja och det visade sig finnas många små i hennes mage. Vi såg omedelbart fem stycken, och när han sedan vinklade lite så såg vi ännu fler. Vilken känsla! Mäktigt att se att det fanns så små där inne. Han räknade till nio men sa att det är lite svårt att se exakt, men troligtvis MINST nio. Ojoj!! Hem och fundera på valpnamn, och prata igenom eventuella köpare. Lagade sushi och åt en fin måltid med hela familjen. På fredagen körde vi tassvård, jag tog mig an Modjas tassar som var mer vilda än tama. Linda fixade Elsa. Loi fick några sympatiklipp på sina då han tyckte att det var lite orättvist att tjejerna fick så mycket uppmärksamhet. Bella däremot höll sig undan, klofrisering är inte hennes grej.

På fredagskvällen åkte vi hem, och möttes hemmavid av en blodig Frasse. Slagsmål med grannkatten. Halsbandet hade även åkt av så nu har jag införskaffat det tredje i ordningen (vilken materialist!). Nu fick han ett rosa hundhalsband av märket rogz, det billigaste att finna. Inte så matchigt med rosa på röd katt, så jag antar att det kommer sitta kvar i all evighet.

Jag har jobbat hela helgen, och hundpromenerat på den lilla lediga tid som funnits. I söndags förmiddags var det ju kanonfint, hundarna och jag promenerade upp över ängarna. I lördags missade jag tyvärr allt solsken.

Jag gick av helgens jobbmarathon idag på förmiddagen. Hämtade upp Loi och åkte och handlade (vi hade slut på kaffe). Tog sedan picnic vid Kvarnsjön. Jag gick ner i varv, och det är egentligen ganska coolt hur Loi anammar min sinnesstämning. Vi satt tysta på en klippa i säkert en halvtimme (inte så kallt så man frös inte). Åt ahlgrens bilar ikapp… inte helt nyttigt för någon av oss, men det ska vi åtgärda alldeles strax med en joggingtur. Jag tog sedan ett varv på plantagen och luktade på blommor. Men då mitt VISAkort har sagt upp sig så blev det inga inköp. Det slutade fungera i torsdags när jag skulle tanka inför Enköpingsvisiten. Ilade in på swedbank när jag förstod att det sagt upp sig, och beklagade mig. De skulle skicka ett nytt i nästa vecka, dvs. vilken dag som helst. Tur att vi var i närheten av ett swedbank, för inte fanns det mycket soppa i Pärlan inte och knappast några lösa mynt i plånboken.

Nu ska vi försöka ta oss ut på en runda, jag har lite huvudvärk och andra lättare åkommor men tror att psyket skulle må gott av lite motion.

Är ni nyfikna på Modjas kull så kika in på Lindas sida: http://folsberga.moonfruit.com/