Hoppa över navigation

Monthly Archives: juli 2011


Foto: Hanna Haeggström

En gammal bild som Hanna tagit får pryda det här inlägget. Glädjen ligger i luften, jag har jobbat mitt sista pass på några dagar. Nu väntar några dagar som ska fyllas med annat än jobb. Tycker att jag är ledig ganska mycket nu, och ändå blir det gigantiskt mycket timmar i juli = bra grejer. Idag intro med ännu en ny tjej. Det är glädjande att vi får många nya glada, pigga ansikten. Även denna var mycket trevlig, och kommer säkert göra ett jättebra jobb!

Igår fick jag så vackra ord framförda till mig, att jag lovade mig själv att visa mer uppskattning. Det kan verkligen värma ett hjärta, att få höra vad andra tycker att man gör bra!!

I helgen vankas det bröllop, och i veckan har lite tid fått läggas på att hitta lämplig klänningen. Inte det lättaste… men nu har jag en klänning, och ser fram emot att få se alla vackra människor!

Fast tanken är väl att hinna med mer än bröllop… även lite landettid & framförallt ta igen tid hundmässigt. Längtar efter långpromenader med bästa sällskapet! Nästa vecka jobbar jag lite reducerat, så då ska Lojsan såklart vara hemma. Mammas kommentar ”ja, du får väl se om han vill följa med dig hem!”. En vecka utan, och han kommer inte få välja. Saknas i massor!

Många ord utan direkt ordning, så nu avrundar vi detta. Lillebror har gäster & jag ska försöka plocka i ordning lite för att kunna sticka ut till landet så tidigt som möjligt.

Annonser

Ända sedan asca-tävlingen så har Loi varit ute på landet med mina föräldrar. Vilket jag såklart är glad för, han har det underbart där med dem! Men det är inte utan att jag saknar honom… Det är inte riktigt sig likt här hemma utan honom, och inte lika trivsamt.

Jag har spenderat mesta tiden på jobbet. Det är inskolning av nya vikarier nu, och jag tycks vara extra lämplig för det då jag varje pass får en ”intro”. Egentligen roligt, och jag anstränger mig för att göra deras första tid så bra som möjligt. Men extra mycket energi tar det!

Igår var jag ut en sväng till fåren och såg om dem, konstigt att fara dit utan hund. Men ändå mysigt med lite tid i hagen. Klappade om damerna och fyllde på vatten. De tycks gilla sällskap, och när de väl inser att jag inte har någon hund med så klistrar de sig vid min sida.

Idag regnväder… & snart påbörjas ett nytt jobbpass.

Alla foton: Malin Hamner

Fredag morgon gick jag av mitt arbetspass 09.00. Åkte hem och packade hela Pärlan full av ”bra att ha saker” så som sovsäck, vallningspinne, stamtavla, papperstallrikar… osv. Helgen skulle nämligen bjuda på asca-tävlingar i Kroksbo (ligger strax utanför Heby).

Då Loi var ute på semesterparadiset, så fick jag lov att köra via Gnesta. Åt lunch ute på landet med mamma och pappa, och hade en svart ligist klistrad vid min sida. Tills jag öppnade bakluckan, då såg han ut som om han helst ville stanna! Vi kom oavsett iväg, men låg lite efter i tidsschemat. Nästa stopp var Enköping där Linda hade valpträff för sin kull. 10 valpar av 12 var på plats, och jag stormade in när de precis svalt lunchen. Kärt återseende med Karin som är här på semester & giftemål. Tillika Lois uppfödare. Vi gick ner till bilen och lät Loi komma ut, han hälsade snabbt på Karin likt han gör med ”okända” människor. Inte mer med det… Sedan en stund nere i hagen med valparna, då Loi fick vänta i bilen. När vi kom tillbaka till bilarna fick Loi komma ut när jag stod och pratade med Karin. Och någonstans där kom han för att lukta igenom henne ordentligt, och inse att… dett var ju KARIN. Glad blev han, och pussig.

Vi åkte sedan i gemensam trupp (jag, Linda och Karin) till Kroksbo. Med en mellanlandning på Ica maxi där vi handlade förnödenheter. Väl på plats i Kroksbo visade Micke oss runt i sitt hus. Vilket var gigantiskt! Vi hälsade på den ena domaren, och jag slogs av insikten att engelskan är… knackig.

Efter rundvandring så tog vi en promenad med hundarna, och entrade då ”campingen” med alla andra trialdeltagare. Där mötte vi även Anna!  Sedan var det dags för middag uppe i huset. Kvällen blev sen och vin samt chips bidrog god stämning. Det var inte utan att man drog sig lite för att gå till sängs. Pärlan var destinationen för natten, dvs. att sova i bilen. Trots att jag bäddade vackert, så sov jag bara någon timme innan jag vaknade av fullständig panik i form av ”inteskönt” någonstans! Loi flåsade och jag fick gå ut och lufta oss båda, samt förtära lite vatten. La mig sedan själv i framsätet, och lät honom ta stora platsen i baksätet. Då somnade han som en liten räv, nöjd med tillvaron att ha matte precis intill. Jag sov väl inte bra… men vaknde ordentligt av väckarklockan vid 7.

Dags för veterinärbesiktning och handlers meeting. Loi blev godkänd på alla fronter, och jag likaså. Såg på startlistan att vi skulle köra först på eftermiddagen. Men fann ro i det, och tyckte att det var lite skönt.

Lois runs under dagen på ankor och kor (både i open – vilket är den andra klassen i asca) gick inge vidare. Ankorna ville han överhuvudtaget inte se. Jag vet inte riktigt vad det beror på, mer än att han där och då tyckte att det var mer spännande att spana ut över arenan där fårvallningen gick av stapeln. Kanske är det att vi har fjäderfän hemma, som man inte får lov att valla… På korna hamnade vi i närstrid med en tjur som inte för sitt liv ville flytta på sig. Loi gjorde allt han kunde, men fick inget vidare stöd av mig som faktiskt blev lite rädd. Då speciellt när tjuren började stampa med ena frambenet. Usch! Lilla Lojsan gjorde sitt yttersta, men utan min hjälp så fick vi lov att se oss besegrade.

Kvällen bjöd sedan på gemensam grillning utanför ladan. Vi hastade iväg till Heby centrum och köpte grillkött. En mysig kväll på alla sätt och vis, där jag fick en inbjudan att sova i Nathalie och Malins husvagn ”Snigla”. Sicken lycka! Så när timmen var sen, kröp vi in i snigla både Linda, jag, Malin och Nathalie. Mycket fniss men tillslut kom alla till ro. Loi och Modja fick sova i min bil.

Vaknade sedan något sånär utvilade, och var redo för nästa dag. Även den dagen gick våra runs på eftermiddagen. Det var trevlig stämning på publikplats, och när tröttheten tog vid anordnade vi ”kaka eller kex” vissling…. ja ni vet radioreklamen, hurvida man kan vissla efter 10 sekunder eller ej.

Tråkigt nog så skedde en olycka strax före lunch. En förare blev omkullsprungen (hoppad?) av en tjur. Det hela var väldigt olyckligt och tyvärr så fick ambulans tillkallas. Det blev lite som att dra en påse för hela tillställningen… Olyckor kan såklart alltid ske, oavsett försiktighetsåtgärder, men ändå blir man lite skakis när det väl sker. Jag var inte alltför pigg på mitt korun efter detta. Men bet ihop och gick in. Men valde att bryta själv efter att vi fått oreda på korna, och jag stått öga för öga med en tjur. Var lite rädd och kände att det inte är rätt förutsättningar. Lojsan skötte sitt jobb fint, men alla mina kommandon som samtliga gick i panikens tecken var nog inte lätta för honom att ta in… Lilla Kung Loi!

Ankorna ville han inte se på den här dagen heller! Istället spanade han i fjärran.

När prisutdelningen var avslutade kastade jag och Anna oss i bilarna, och påbörjade vår resa hemåt. Vi slog följde ända till Solna, och jag kände att det var lättare att hålla fokus på körningen när jag kunde lägga lite kraft på att hålla sikte på Annas bil. Tack för det! För annars gick ögonen nästan i kors…

En riktigt trevlig helg var det. Sådant stämning, sådant arrangemang. Heltigenom jättekul! Tack allihop som bidrog till detta. Alla applåder utanför arenan, alla glada miner… ibland är det extra kul att leva! Trots att vi inte tog några resultat med oss hem, så är jag jätteglad! Nu får vi träna, och förhoppningsvis ha några nya ess i rockärmen till näsa år.

Tack du fina Malin för bilderna, jag har sällan skådat så vackra utställningsbilder på Loi 😉

”Ska det här kallas mat?”

Igår en alldeles ledig dag! Hade först en önskan om att åka ut till landet, och sällskapa lite med folket där. Men insåg sedan att jag ska flänga tillräckligt till helgen, så spar in på bilkörandet lite. Plus att jag skulle passa Prada! Hämtade henne vid åttatiden på morgonen igen. Smidigt att vi bor så nära varandra. Mötte vid busshållplatsen en annan hund, utan koppel och lydnad. Den rusade mot oss vilt skällandes. Prada rörde inte en min, och vi väntade på att kvinnan skulle fånga in sin hund. Med hunden i famnen vända hon oss sedan bara ryggen. En liten ursäkt kanske hade varit på sin plats? Inte för att situationen gjorde mig så mycket, sådant kan hända alla, men… något kan man väl säga?

Prada följde med mig ut till fåren och fyllde på vatten. Jag var sedan in till fåren en sväng själv och klappade om dem. De är så mysiga! Vi har speciellt en mörkbrun tacka, som är hur kelig som helst. Hon snusade igenom hela mitt hår och smakade på mina solglasögon. Även en stor brun börjar bli ganska närgången. Fina är de!

När Maria var på väg hemåt så mötte vi upp henne, och tog sedan en fika vid deras köksbord. Prada la sig helt utslagen på deras köksgolv, glad över att vara hemma igen! Borta bra men hemma bäst!

Åkte och handlade en sväng, och förberedde tävlingsnerverna… på kvällen blev det alfapetduell med Sigrid. Jag vann, ännu en gång. Trodde faktiskt Sigrid skulle slå mig den här gången, men kanske blir det nästa… En mysig kväll ovsett med grillat och hemmagjorda drinkar. I sken av mörkret så följde jag dem till bussen, och lampan blev släckt ganska sent… så idag lite lagom pigg. Men nu ska jag packa inför helgen (vi ska upp till Kroksbo igen, men först landet och hämta Loi, och sedan Enköping), för jag börjar jobba framåt eftermiddagen och har sedan natten på jobbet. Så egentligen skulle allt behöva vara klirrat och klart innan jag far till jobbet!

Angående alla lägenheter så har jag inte hört något om Rutens ännu, så där lever jag på hoppet. Efter att ha varit på Skyttevägen (hos Prada) tre dagar i rad så inser jag att… det var ganska skönt att jag inte fick lägenheten där, då det sitter en hund och skäller dag ut och dag in i det huset. Sådant skulle man kunna bli lite galen på.

Hepp hopp, dags att fånga dagen! Rapport från landet säger att de lever och mår gott.

Loi och Lakki är nu ute på landet med mina föräldrar. De semestrar & strosar runt på tomten mest hela dagarna. Jag är lite smått avundsjuk på dem, men glädjs åt att hundarna får leva lantliv. Jag övervägde att försöka pussla ihop livet här hemma, så att Loi skulle kunnat stanna här med mig… men insåg sedan hur egoistiskt det var, och att han förtjänar lite semester! Inte han som valt att stanna på Värmdö och jobba hela sommaren! Enligt rapporter så njuter de i fulla drag.

Istället så har jag Prada som daghund här i veckan. Då jag börjar jobba på eftermiddagarna. Perfekt, för Maria kommer hem på eftermiddagarna. Vips så slipper Prada vara ensam. Gick upp och hämtade henne vid åtta idag. Tog en promenad runt skolan, och gick sedan hem. Enligt order så var det 15 minuters promenader som gällde (hon är under utredning…). Men vi var nog ute i en halvtimme… hon skulle lukta på ALLT! Insåg vid nästa promenad att det var bestämda kliv som gällde, om man skulle få donnan med sig i samma tempo. Här inne utforskade hon hela leksakslådan, och designade om några leksaker. Men vad gör väl det, de är ju till för att lekas med!

Frasse spanade först in Prada på håll, men när det verkade lugnt så klev han in i huset… Prada valde då att byta rum. Frasse såg mycket nöjd ut över detta.

20110710-232533.jpg

20110710-232551.jpg

20110710-232601.jpg

En stund i kvällsluften ätandes jordgubbar & med en aussie i knät avrundar en intensiv jobbhelg. Idag besök på Naturhistoriska museet bland annat.

07.00 inleds nästa vecka med jobb. Således snabbsömn nu, och hopp om en lättflytande morgondag. Där min pedagogiska ådra ska få komma till uttryck i form av introduktion av ny personal.

Mest sådant nu, jobb alltså. & mestadels är det faktiskt roligt!

Lakki har varit ute med Liam på landet. Här är några ursöta bilder som Ida har tagit. Visst passa de ihop L-killarna?!



Efter värsta jobbnatten alla kategorier (inkluderat: kris & blod & 112-samtal & minimal sömn & påföljande onda drömmar) så kom hundarna på besök till jobbet. Vilken energikick det blev! Älskade grabbarna! Loi var helt fnattig och ville helst krypa innanför mitt skinn, hundar kan avläsa så mycket… kanske visste han att något hänt?! För sedan ville han absolut inte lämna mig. Fick socialisera lite med en av våra boenden. Synd att inte hundar är tillåtna i verksamheten!

Nu är det en trött Lisa som ska förbereda sig för nattsömn tidigt tidigt. Det behövs!

Enda uppenbara fördelen med krishantering: man lär känna sig själv. Trots utochinvänd insida så kan jag bita ihop, ta beslut, agera proffsigt och handla instinktivt & ganska korrekt.

I fredags var vi ut till fåren. Ganska varmt så det fick lov att bli en kort sväng. Promenerade sedan vid Kvarnsjön på hemvägen. Loi var nog väldigt varm och råkade gå in i en parkbänk och skrika högt – samt titta på mig som om jag var den skyldige. Efter det fick han bada, för att åter samla sans och vett.

Lite svamligt inlägg, men så kopplar hjärnan lite trögt nu. På återseende!

Spenderade förmiddagen med Loi, företrädelsevis utomhus. Min spårlina är nu sönder… så är inom kort i behov av en ny. Ska googla lite och se var man kan tänkas att få tag i en ny billigast. Vill ju inte ha vilken som helst… utan en flätad i plast (?). Lämnade sedan Loi hemma och åkte till Farsta.

Strosade först i Farsta centrum, vilket är ganska stort och… inte så lätt att hitta i om man inte är helt hemma. Hittade slutligen tillbaka till bilen efter snabbvisit på djurmagazinet. Där införskaffades ny lekis till Loi, och godis till Emmas nya jourhund (ovan).

Nästa destination var att besöka kusin Emma. Hon som håller på med omplaceringshundar via HundarUtanHem. Nu hade hon en ny tik hemma. En 7 årig amstaffblandning som är omhändertagen efter att ha bott i ett missbrukarhem (alltförlänge?!). Vi blev snabbt vänner, och tog sedan gemensam promenad ner mot sjön. Det drog på bra neråt… hunden älskade att bada. Mötte där Farstas pundare, som glatt höll sig på avstånd när vi informerade att hon inte är alltför förtjust i män.

Blev där i några timmar, och åkte sedan hem för att fixa middag. Vips, det var den dagen det! Fort går det!

 

20110707-004711.jpg

Noterar vid sängdags att Loi inte ligger på sin vanliga plats. Tänker att det kanske är för varmt, så att han istället valt hallen. Lägger mig för att sova, och hör tandagnissel (sorgset pip) från undervåningen. Går och kikar… Frasse ligger då längst upp i trappen, jättenöjd, och blockerar vägen för Loi som känner att han inte kan gå förbi. Fick således hjälpa ligisten.

Idag en sväng till fåren, kaffe i solen och jobb för att tjäna slanten. Imorgon ledig dag, välbehövligt efter åttadagarsjobbisträck. Samt uppladdning inför…mer jobb.