Hoppa över navigation

Monthly Archives: februari 2011


Idag ringde klockan vid 05.00. Ganska tidigt! Snoozade lite innan jag gick upp och förberedda matsäck och mig själv. Lojsan fick tidig frukost och vi gick ut genom dörren lite senare än tänkt. Tidsoptimisten är alltid ganska svårbemästrad. Anlände till Lövgatan lite försent, och såg till min förskräckelse att gatan ekade tom. Hoho? Hann tänka att jag var på fel plats vid fel tid. Hade vi verkligen sagt halv sju? Hade vi sagt Lövgatan? Ringde Camilla som vaknade av mina signaler. Samtidigt som jag pratade med henne så gled Anna och Sofie upp i Volvon. Anna hade också försovit sig, starkt jobbat när hälften av resenärerna försover sig! Vi kom iväg lite senare än planerat, och hämtade upp Linda i Enköping. Pärlan blev närpå fullproppad i form av mig, Loi, Camilla, Chenin, Choice, Linda och Modja. Kom fram till Skinnskatteberg i tid, men det var på håret. Pärlan fick ösa på lite.

Först ett pass utomhus på lite större yta. Loi var mycket svårstyrd och körde sitt race. Ett snabbt och ostyrligt race. Vi insåg ganska snabbt att det inte riktigt var gångbart, att vi behövde mindre utrymme att spela på. Fler behövde som oss… således ägde resten av passen rum i fårhuset. Vi jobbade på Lois attityd som är prio ett. För den som undrar så är han inte så lätt. Han är envis som en gammal räv, ganska hård och är dessutom snabbare än blixten. Bra egenskaper på sitt sätt, men för en oerfaren förare så tar det sin tid – vill jag lova. Vi lyckades ändå tränga in lite i huvudet på honom, och få honom att bitvis tänka efter och fråga innan han tar för sig. Han är frågande i ena stunden, för att i nästa testa mina gränser igen. Att vara konsekvent, tydlig & kunna pendla mellan svart och vitt kanske låter lätt i teorin – men i praktiken är det svårt.

Peter är dock väldigt pedagogisk och får fram vad han vill på ett bra sätt. Riktigt bra!

Kul var det att se alla hundar jobbas igenom. De är så olika och vi kan verkligen lära mycket av att se på och följa varandra. Nu blir det träning i veckan, och förhoppningar om att hitta rätt knappar. Vi åkte hem strax efter fyra efter genomgång och kafferep inne hos Peter. Vi pratade visslingar och jag måste finna min vallningspipa igen. Hemresan var lite småtung, jag var galet trött. Släppte av tjejerna på vägen och sista biten passade jag på att ringa jobbet för att beta av den biten (och samtidigt hålla mig vaken).

Modja har börjat få lite mage och nu till veckan blir det ultraljud. Jag är som ett barn på julafton. Det är så spännande! Lilla Poddis ska bli mamma.

Annonser


Lois vackra mamma som just nu är försvunnen nere i Australien tillsammans med sin dotter Shelby (tillika Lois halvsyster). De har nu gått in på sin tredje dag försvunna från hemmet. Jag kan bara tänka mig den förtvivlan och saknad som Karin & Ryan måste känna. Vackra, fina tjejerna. Jag hoppas att de tar sig hem eller hittas snarast.

Desi är en underbar hund, och jag är så glad över att ha fått ”lite av henne” i en avkomma.

Många tankar till er alla där nere!

(Bilderna är från när jag vara nere i Australien, dvs. ett år sedan så Shelby är inte sådär liten längre!)

Godmorgon! En lördagsförmiddag och jag sitter vid köksbordet med en svart lurv vid fötterna som knorrar förnöjt. Snart väntar hundpromenad och sedan blir det jobb hela dagen och kvällen.

Frasse var som sagt till veterinären igår då han fått en varböld på halsen. Det hade redan gått lite hål på den så ganska mycket var hade kommit ut. Och vår sköterska Loi hade gjort sitt… Vi trodde att de skulle behöva drenera då det fortsatt kändes svullet. Men det visade sig att det mesta hade kommit ut, och nu var det vara muskeln och lymferna som var svullna. Lite antibiotika så ska Frasse bli fit for fight igen. Han var cool under hela besöket och luktade nyfiket i springan vid dörren när han hörde några hundar som skällde utanför. Han gillar som sagt hundar, mycket!

Lite storebrorsbesök igår också. Sedan stupade jag i säng. Idag känner jag mig som en lite piggare människa!


Nu ligger jag lite efter i blogguppdatering, men det blir lätt så med innehållsrika dagar. I onsdags hade vi ärende ut till Skärmarö och tog således en promenad där ute. Loi och jag på plogade okänade vägar. Ledde till ett område av sommarstugor som stod helt i stiltje i väntan på sommaren. Tänk att så fina hus bara står, så mycket!

Jag började sedan jobba på eftermiddag och gick sedan av mitt pass vid elva på torsdagen. Kom hem lite senare än planerat då jag fastnade i samtal med arbetslagsledaren. Hade bestämt med Maria att jag skulle hänga med henne ut till Siggesta. Plockade således först upp Loi, och sedan Maria & Prada för färd ut mot stallet. Där hämtade vi vackra Label line (Laban) från hagen och tittade sedan när han fick motioneras lite i ridhuset. Hundarna och jag satt inlindade i filtar på läktaren. Rätt mysigt! Loi boffade lite på några hästar, det är ju stora djur!

Efter några timmar var vi hemma igen, redo för att hoppa in i bilen och åka in till Lappis och möta Sigrid. Torsdagsmys och spaning på hennes lilla lägenhet. Pärlan fick motioneras längs Sveavägen i intervaller (mycket folk!). Oskar skötte sig och vi hittade rätt. Ringde Sigrid när vi anlänt och frågade om portnummer osv. Hoppade sedan ur Pärlan efter att ha parkerat strax efter Ica. Insåg ganska snabbt att husnumren inte riktigt stämde, så vi fick gå en bit. Lojsan ganska nöjd med tillvaron (han älskar att få ”vara med”). Mötte student efter student, och hundlivet lyste med sin frånvaro. Insåg sedan att vi passerat det aktuella numret, och vände tillbaka. Haha! Hittade till rätt port och började känna efter mobilen i fickan… åhnej? Ingen mobil? Oh no! Glömde den i Pärlan! Fick således gå tillbaka till bilen där mobilen snällt låg och väntade. Hoppsan. 2 missade samtal och en Sigrid som undrade vart vi tog vägen. Sedan möttes vi upp och hundarna blev glada (eller okej, kan hända att Aika hade varit mer nöjd om jag lämnat ligisten hemma). Lite promenad i okänd skog och sedan kaffefika och smörgås i lilla lägenheten.

For hem några timmar senare, och kände att den ganska korta sträckan mellan Lappis och Värmdö kändes olidligt lång. Mina ögon gick i kors! Stupade sedan i säng. Vaknade som en risbuske imorse. Trots att klockan snart är ett glider jag fortfarande runt i långkalsonger och morgonens kaffekopp fylls på… lite då och då… Det är segt idag! Snart väntas dock veterinärbesök med Frasse och sedan jobb. Innan dess promenad med Loi.


Idag styrdes Pärlan mot Enköping och Folsberga. Umgänge med Linda och tjejerna stod på tapeten. En promenad i finvädret med picnic på en sten, samtal om det mesta och en titt på ett torp med förhoppningar. Sedan lite tid i ladan där vi praktiserade Peters vallningstips. Loi svarade fint, men det behövs nötas mer. All fokus låg på en fin attityd, och så länge han har den får han göra vad som helst (jag har tagit bort all styrning, det räcker att fokusera på en sak). Vill han driva får  han det, vill han hämta får han det, vill han fösa får han det… så länge han inte stressar djuren. Nu gäller det bara att vara envis, tydlig och konsekvent så kommer det här bli kanon.

Avslutningsfika innan vi for hem. Åt lite tafatt middag och inväntade sedan matsmältningen innan vi stack ut på en joggingtur. 5,5 km på 36 minuter. Ganska kallt till en början och kinder som lätt domnade bort (-16°C). Känner mig nöjd med prestationen. Vi tog det lugnt och håller oss ganska bra till planen. Försöker att varken öka sträcka eller tid just nu, för att inte köra slut på kroppen. Jag har precis börjat, och då måste man ta det lite lugnt.

Imorgon jobb och lite annat, men mer om det då. Några bilder från dagen. Modja är förhoppningsvis dräktig, väntan är olidlig!

Igår åkte jag och mamma till min kusin Emma för att spana in hennes nya jourhund. Om ni missat det så är hon engagerad i Hundarutanhem och har således lite jourhundar titt som tätt som bor där i väntan på det ”rätta” hemmet. Denna goldentik är champion och har varit avelstik… men är nu i behov av något nytt, kärleksfullt och eget. Lakki var med och socialiserade då denna äldre donna var lite nedstämd. Han gjorde sitt bästa för att flirta in sig (t.ex. kissa inne!), men hon tyckte nog att han var lite småtöntig. Ute på promenad träffade vi istället en stor ståtlig goldehane, gissa om hon fjantade för honom!!! I hennes kontaktannons borde det alltså stå
”Snygg, ståtlig äldre kastrerad goldenherre önskas för fast förhållande
(för fler valpar är det knappast tal om ;)). Vi mötte senare en labradorhane (gul), men det är skillnad på hundar och hundar… en goldenhane skulle det vara!


Ibland där Loi alldeles galet vacker.
Jag hoppade in på en extranatt då många kollegor hade sjuka barn. Således kommer vi iväg till favoriterna i Enköping lite senare än planerat. Nu väntar jag bara på ett uns batteri i mobilen (glömde ta med laddare till jobbet) så far vi iväg för en heldag med Linda och co.

Igår var vi och hälsade på kusin Emma och hennes nya jourhund C. Men mer om det senare!

Tjing!


Jag och Loi hoppade in i Pärlan vid 07 helt stelfrusna, vilken temperatur! Vi är inte vana vid -20 sträcket här. En halvtimme senare var vi vid Filmstaden för att plocka upp Camilla och tjejerna. Tillsammans åkte vi sedan till Örebro brukshundklubb för Årsmöte inom Svenska australian shepherdklubben. Vi tog först en promenad ute vid klubben. Mötte glada Örebroare i skidspåret och jag förvånades över att vi inte fick någon utskällning (vi gick inte i spåret, men vid sidan). Körde sedan lite snabb lydnadsträning, men jag kände inte vidare inspiration. När man tränar lydnad så sällan blir det inte så kul.

Sedan kom Sanna, Misty och Elton för promenaddate med mig och Loi. Vi åkte till andra sidan stora vägen och Sanna visade oss ett fint område där. KUL att vidga sina vyer lite. Kul att träffa fintjejerna igen, samt att få se Elton. Vi promenade och jag tappade bort tiden lite… så Camilla ringde sedan i förtvivlan och sa att jag hade en kartong i bilen som de behövde ha. Mötet hade börjat… och de satt och väntade… ojdå! Kastade oss tillbaka till bilarna och vinkade adjö.

Årsmötet gick sedan bra. Inte så många på plats, men jag förstår det på sätt och vis. Inte så kul att åka många mil för ett möte. Samtidigt så är det ju att lämna över röstning och avgöranden i andras händer. Men som sagt, jag förstår absolut! Jag hade förmodligen inte heller åkt alltför långt utan sällskap för ett årsmöte. Trevlig stämning oavsett och mötet gick smärtfritt.

Åt lite lunch och tog sedan en promenad med Loi när jag inväntade Camilla som hade möte med styrelsen efteråt. Efter detta blev det snack på parkeringen och lite fotografering av Maries söta Lystra (bilder kommer!). Det visade sig även att en på plats hade en kollega som var intresserad av en valp efter Modja, således beskåde hon Loi med intresse och tyckte att han verkade till synes fin och trevlig. Ibland ger även ligister hyfsat intryck. Min fina!

Vi åkte hem med stelfrusna tår, och Pärlan fick ödsla energi på att få oss varma. Camilla somnade en stund och mörkret föll. Många samtalsämnen avhandlades och vi kom in på löpning. Camilla är mer rutinerad på området och meddelade att man bara bryter ner kroppen om man springer varje dag. Därav bra med vila varannan, för då bygger man upp musklerna istället. Lät bra. Det diskuterades även en eventuell Klassiker nästa år, men jag känner spontant att 10 mil på cykel inte är (och aldrig kommer bli) min grej riktigt. Vardagscykla går alldeles utmärkt, men 10 mil? Det är typ till landet… eller till Linda, eller till Eskilstuna. Inget man cyklar!

Väl hemma åt jag middag, och inväntade matsmälningen för att ge mig ut på en tur (med Loi förstås). Kände mig trött och med lättsam huvudvärk, men när jag väl kom utanför dörren så släppte alla eventuella bortförklaringar. Benen kändes fräscha till en början (hade vilodag från löpningen i lördags!) men blev tyngre eftersom. Kände mig inte helfräsch på slutet, men vi tog oss igenom 6,5 km på hyfsat vis.

Riktigt skönt var det att sedan komma in. Dricka lite vatten. Äta melon med keso och sedan ta en dusch. Nu kommer jag somna ovaggad!


I fredags drog vi Hälsans stig efter att jag slutat jobba vid 22. Den sträckan är 6,5 kilometer. Den glada killen ovan är mitt tappra sällskap!


Benen bar en runda idag med, men det var med nöd och näppe. Kändes, rejält, i vaderna kan jag intyga. Vi körde 5 km med ett redigt stopp på mitten (jag var mycket trött!!). Loi sprang på fint och är perfekt sällskap. Vi springer i synkad takt och han håller sig i vägrenen när vi möter bilar. Duktig kille!

Nu behöver benen lite vila, känns närpå oroväckande inför morgondagen när jag ska jobba. Det biter tag i benen bara jag går i vår trappa. Haha!

Idag fick jag räkningen från Christer Holm (för Pärlans senaste besök). Det var ganska trevligt eftersom att den var på mindre än utlovat. Ser onekligen ut som om jag fick en femhundring i rabatt. Jag gillar killarna på Christer Holm!!

Nu ska jag åka till Orminge på kvällsfika hos Ida och Liam (Emil är mitt inne i ett projekt och har inte tid för sin syster! Kan hända att det ligger lite i släkten att helt och hållet gå upp i projekt…).