Strömsholm med Zeena

Idag blev det tidig uppstigning för att 07.00 hoppa in i bilen med Maria och tjejerna. Zeena hade nämligen fått en återbudstid till en ortoped på Strömsholm för att kolla upp hennes högra grannen som hon börjat halta på under helgen. Loi fick fin plats i Volvon, och så även jag.

Kort rastning av Loi och Prada vid ankomst innan vi lämnade dem i bilen. Zeena fick träffa en mycket trevlig veterinär (norrman – och sådana brukar ju vara trevliga!) som klämde och kände på hennes ben. Hon fick visa upp sin skritt och trav i en korridor, och gjorde allt alldeles utmärkt. Vid genomkänningen var hon riktigt cool (vilket han också påtalade) men reagerade vid höger bog (mycket) och vänster bog (lite). Lilla skruttan!

Man bestämde sig för att röntga bägge armbågarna och bägge boglederna.

Röntgen tog tid och evighet, och jag hann smita ut för en promis med de svarta. Prada mäkta stolt över att få gå promenad med Loi själv. Hon är så gullig! Vi spanade in hästkliniken där tre transporter stod för lastning av hästar. Samtliga tre vägrade gå in i respektive transport. Lättare med hund, bara att lyfta!

Väl inne igen fick vi underhållning av ett filmteam som var på plats för att filma patienter. Skulle sändas till hösten (tyckte jag mig höra?). Vi duckade för att hamna utom bild. Mitt i bild hamnade däremot en trevlig rolig kvinna med en Grand danois vid namn Frasse. Han hade lekt med korna och förmodligen haft av korsbandet. Krävdes fyra man för att lyfta honom sövd.

Tur var det väl att vi fick lite underhållning… För sedan väntade tråkiga besked när norrmannen kom med röntgenplåtarna. Det såg inte vidare fint ut i Zeenas armbåge alls. Vi fick även se en svart lite svag suspekt prick på bogen, vilket kan antyda att det är något galet även där. För att se om man ska gå in i bägge lederna, eller bara armbågsleden så sätts hon på rimadyl två veckor innan ev. planerad operation. Åh så jag känner med Maria! Zeena är bara sju månader, och Prada är precis friskförklarad efter sin opererade armbåge. Livet är ibland lite orättvist….

I väntrummet pratade jag sedan med en man från Nyköping som vi följts åt med hela dagen, vilkens båda flattar han var där med hade cancer. 4 respektive 8 år, tungt!! Fy alltså! Så mycket tungt på en och samma dag. Det är inte utan att jag kramat mina killar lite extra ikväll!

Hemfärden blev såklart lite dyster, men tycker ändå vi höll humöret väl. Matstopp i Eskilstuna och sedan snackstopp i Södertälje på Scania.

Landade hemma vid fyratiden, lite mentalt trött. Kvällspromis i vackert väder. Som jag håller tummarna för att Marias otursvåg nu är till ända!

Promenadpartners

Trött liten tjej

Filmteamsunderhållning

Tråkiga bilder…

Tidig morgon

Hade idag fördelen att jobba dag istället för kväll då en kollega ville göra ett byte. Inte mig emot! Omväxling förnöjer! Började således 07.00 och fick dagen till ära skrapa rutorna på bilen. Basilikan ute i krukan hade dött av frostnatten…

Eftermiddagspromenad med mamma grabbarna och Frasse, som tyckte att det var varmt och hela tiden hamnade på efterkälken mjauandes ”vänta på mig!”.

På kvällen blev det i vanlig ordning fästinggenomgång av alla fyrbenta. Sedan kloklippning och frisering av lilla luddet. Nackdelen med Lakkis fina päls är att han alltid luktar kiss (även om han duschas väldigt ofta). Det är inte utan att man blir lite sugen på att raka… Loi luktar aldrig kiss, och tur är väl det! Räcker med en!

Hur går det kompis?

iPhonehelgen

Liam och Loi i samspråk. Älskade svarta faran som låter sig lekas med, och tar träningen med en femåring på största allvar. Försöker förstå minsta vink, och är påhittig med nya trix när de tidigare inte tycks ge utdelning.

Cykeltur längs skogsvägarna i Aspa

Sedan fixade vi krukor med solrosor, nu ska jag bara komma ihåg och vattna varje dag…

Utehelg

Lördagen åkte vi i gemensam trupp med Emil och Liam ut till landet. Grävde upp avloppet som det var stopp i, grillade, gick promenad och hade en allmänt mysig men lite blåsig dag. Loi och jag tog även en cykeltur bort till Getosten (9km tur och retur). Herregud så den hunden orkar springa! Mina ben var som spagetti efter de fyra inledande kilometrarna som gick i aussiegalopp. Hemfärden blev sen och vi nådde Gustavsberg igen efter 22.

Söndagen var planen att åka bort till Solna-Sundbybergs Bk för att kika på Anna, Doc, Sofie och Tristan som skulle tävla spår. Men det byttes istället mot hemmafix i trädgården och mecka med bilar i sällskap av Emil och Liam. Tjejerna hade dock tävlat med bravur och klarat uppflyttning bägge två, supergrattis!

Loi har drillats i lydnad av Liam som har fattat tycke för vad hundar kan göra för godis. Så himla gulligt att se honom och Loi i träning tillsammans. Lite filmsnuttar finns det från det, men de kan jag klippa ihop vid ett senare tillfälle!

Kinderna har fått fin färg efter dessa dagar, och sinnet är sådär lagom nöjt efter så mycket utetid.

Kameran fick följa med ut till landet, så här följer lite bilder från det.

Många dagar

Min absolut intensivaste vecka börjar gå mot sitt slut, 83h på sju dagar. Således inte så mycket hemmatid, och speciellt inte när man lite optimistisk planerar in annat… Igår åkte jag ut till Saltarö efter jobbet och hämtade en kläckningsmaskin. Vi ska få kycklingar om några veckor, spännande! Sedan hundpromenad med grabbarna innan jag tänkte läsa en bok i solen. Blev dock inget läsande, somnade på stört!

Men efter dagens pass väntar en ledig helg, ganska efterlängtat! Hoppas på fint väder så ska vi hitta på lite skoj!

Igår hann vi med lite snabb lydnad också. Testade om Loi kom ihåg kryp, vilket han gjorde. Bara flög fram och lät sig inte stoppas av en sheltiekropp ivägen. Tekniken håller dock bara kortare sträckor.

Fästingarna har verkligen vaknat till liv, och jag har plockat flertalet på grabbarna varje dag. Har därför hängt på Loi ett scaliborhalsband. Och Lakki ska vi droppa på lite frontline.

Lite nya spårsnitslar har det blivit!

Frasse håller vakt i komposten

Samt är med på promenad såklart!

Vi leker godisträd

Äggen som ligger på kläckning!

Valborg

Jag har firat valborg på jobbet, vilket visserligen var trevligt även om man kanske hellre hade varit ledig i det vackra vädret. Nu väntar jag otåligt på att hundarna ska komma hem efter sin landetvistelse! Snart stormar de nog in här, och pusskalaset är i full färd.

Agilitytävling i Botkyrka

Hundarna for idag ut till landet med föräldrarna, mysigt för dem! Jag ska jobba hela valborg så det känns bra att de är där ute och har det mysigt. Men innan dagens arbetspass passade jag på att åka ut till Botkyrka Bk för att se när Sofie och Diezel skulle tävla agility. Väl på plats fann jag dock först och främst Emilie som jag inte sett på år och dag. Ett kärt återseende! Fick båda hundpussar, stol och bullar. Eventuell baktanke från Emilies sida för att jag ska bli lite mer aktiv igen och starta upp med agilityn på allvar – det ÄR trevligt på agilitytävlingar! Ja, och det var det verkligen! Dessutom fick jag fota lite med hennes kamera, dessa bilder är från den.

Fann även Malin med Tessla i vimlet, och fick se dem tävla. Samt Monica och Tiffy. Bägge de tjejerna tog pinne idag, grattis!

Banan var fartig och rolig att titta på, så pass fartig att Sofie ramlade två gånger. Haha! Hon gjorde som tur var inte illa sig, men fallen ledde till lite sämre tid och därmed fick de ingen pinne trots nollat lopp. Synd!!

Solen sken och allt var himla trevligt. Synd bara att tiden ska ha en förmåga att gå så fort när man har roligt. Fick några avslutande pussar från Elvin (en av Lindas valpar) innan jag for vidare mot jobbet.

Fina Emilie!

Daniel och Luffy

Malin och Tessla (en aussie från Stjernborgens)

En härlig bild på en okänd hund!

Emilie får tungkyssar av sitt gulliga nytillskott Zoe

 

Tidsoptimist

Träffade Maria, Prada, Zeena, Hanna och Isa vid Beatelund vid 9. Uppletande och spår stod på schemat.

Hanna trampade upp en ruta om ca 50×50 meter under tiden som vi la spår. Prada var först ut och ökade rutans omfång lite. Men sökte även bitvis väldigt fint och hittade sina saker.

Isa hade bus i benen och ökade även hon rutans omfång lite. Hundarna verkar över lag optimistiska och tror att vi lägger rutor upp på berg. Haha. Nej det är vi för lata för!

Loi gick ut i racerfart, sprang över ett föremål och vände tillbaka på två röda. Så han hade näsan på! Fick jobba lite för att få in honom dock. Sedan sökte han fint, men gick tom… Man står där och vill så gärna att de ska få utdelning för mödan! Gick tillslut med honom ut och tog in de två återstående. Ser på honom att han blir lite stressad när han inte hittar något föremål. Tvivlar lite kring hur man ska hantera det? Vill ju samtidigt inte belöna när han inte finner något, eller? Å andra sidan vill man ju ge honom cred för att han letar så bra. Fin pojke i vart fall! Lite mer träning och fundering kring upplägget så kommer det ge resultat, det är jag övertygad om. Tycker ändå han går bättre och bättre.

Zeena letade fint, men hittade inte sin grej. Vi såg sedan efter lite hjälp att hon inte ville ha grejen och därför inte tog den på vittring. Lilla busan!

Lakki har inte riktigt förstått grejen, och är mer intresserad av var alla har gått/spår. Hämtade in två grejer men jag vet inte om vi kallar det uppletande.

Hanna tog sedan sitt spår själv med Isa då hon hade lite brådis.

Zeena var först ut med sitt 100m spår. Gick lite knackigt. Kom för många svårigheter på samma gång! Lång liggtid, trött hund. Prada gick sedan sitt. Spårade först fint, men försvann sedan iväg på villovägar och blev trött. Så vi fick bryta henne då vi inte visste var spåret gick. Lite synd men det är sådant som händer.

Sist ut med andan i halsen var Loi. Jag var visst lite tidsoptimist…. Skulle börja jobba 13.00 och vi gick väl hans spår strax efter 12. Han började bra, tänkte sedan hoppa över en apport. Så då stannade jag och höll tillbaka lite. Han spårade sedan okej, men det var inte strålande. 660m och bitvis vid trafikerad väg, lite extra störning. Han verkade dock inte bry sig om det, bra!

Det var allt i stora drag. Jag jobbar nu och väntar på en av våra boende som sitter på fotvård. Skönt att få sitta och pusta lite. Ikväll blir det fryshuset och något band som spelar. Jag slutar 15 imorgon, känns lite långt nu… Men det brukar flyta på.

Strålande sol dagen till ära, här några bilder.

Barnasinne

Loi vill härmed dementera alla uppgifter som framkommit på senare tid kring att han börjat bli lugn. Därför grävde han ett stort hål i rabatten igår (var så porös härlig jord!) och rullade sig i bajs idag (från något okänt djur, luktade helvete rent ut sagt!). Påföljande åtgärd blev några spadtag i rabatten, och en grundlig omgång med schamponering.

Innan han hamnade i duschen så passade han på att gno in lite härlig (?) bajsdoft i den röda ryamatten…

1,23 km

Efter en jobbnatt så var jag igår hem och hämtade Loi, för att sedan åka ut till Solna och möta Camilla, babyn-i-magen (som inte riktigt verkar vilja komma ut), Chenin och Choice. Mötte tjejerna vid Stockholmsavdelningen där de satt i solen och mådde gott. Chenin lite extra gott som tagit sig en lerinpackning dagen till ära (såg ut som en arg hittehund från något avlägset land).

Åkte till skogen och la spår till hundarna. Spårskogen i Kista är ju inte precis som här hemma, det är stigar och folk överallt. Jag började att lägga ut Lois spår. Försökte få det varierat, märka upp vinklar, passera stigar och gå på stigar (de mindre, där oddsen för att möta folk/hundar är mindre). Avslutade spåret med tre vinklar och föremål på äng (som ett appellspår). Sammantaget blev det 1,23 km. Längs en stig jag följde kröp jag, med inrådan från Marlene. Bad till högre makter att ingen människa skulle se mig…

Loi gick spåret fint. Flackade ut ibland, genade ibland i vinklar. När man lagt spåret själv så ser man ju exakt vart hunden går kontra vart man gick själv. Men tuffade på fint gjorde han, trots alla störningar. Stigarna gick bra, även om jag ser ibland att han hastar över och förutsätter vart spåret borde gå… Ibland är man nog som spårläggare lite dålig på överraskningar.

Sedan gick jag ett spår med Choice som jag själv lagt. Hon hade lite svårigheter med vilt, och fick inre konflikter med sig själv. Spåra eller jaga hare? Vi ett tillfälle valde hon för en sekund det sistnämnda, vilket medförde brännsår på mitt lillfinger. Man borde nog alltid ha handskar! Vi tog oss ändå runt, även om det inte var ett av hennes bättre spår.

Chenin la Camilla ett spår till och gick själv. Hon är en sådan kämpe Camilla, magen i vädret och aldrig att hon klagar. Jag är så fascinerad!!

Sedan blev det snack i timmar, och jag som tänkte åka hem innan köerna hamnade istället hemma hos Camilla och Hebbe på middag. Loi tyckte det var olustigt att vara hemma hos tjejerna.

Kvällspromis och sedan hemfärd. Då var det minsann köfritt, skönt! Men istället var Södra länken avstängd så vi fick åka över Årsta, Gullmarsplan och gamla vägen. Lite mysigt på sitt sätt!

Nästan hemma var vi galet nära att krocka med ett rådjur. Usch vad läskigt det var. Så nära har det aldrig varit. Tack och lov så hann jag väja med några centimeter till godo.

Idag har det blivit jobbat några timmar. Sedan en tur till Granngården för hundmatsinköp, lite godis och lite tuggben. Hundarna fick sedan tugga ben i trädgården under tiden som jag tog itu med vårstädning av bilen. Så himla skönt nu när det är färdigt! Får se hur länge deg håller sig fräscht och fint.

Sedan middagsgäster i form av Emil, Ida och Liam. Lekte med bilar och fikade. När de gått vankades kvällspromenad med grabbarna i ösregn. Ett sommarregn, så det var inte så farligt. Men blöt blev man trots regnkläder in på bara skinnet.

Hejhopp, det var dom dagarna det!

Skönt att få busa och rulla sig när man spårat färdigt!

Lite ledsen Loi över att få vara inne på trång yta med Chenin. Roligare ute när man kan springa och retas lite!!