Tidsoptimist

Träffade Maria, Prada, Zeena, Hanna och Isa vid Beatelund vid 9. Uppletande och spår stod på schemat.

Hanna trampade upp en ruta om ca 50×50 meter under tiden som vi la spår. Prada var först ut och ökade rutans omfång lite. Men sökte även bitvis väldigt fint och hittade sina saker.

Isa hade bus i benen och ökade även hon rutans omfång lite. Hundarna verkar över lag optimistiska och tror att vi lägger rutor upp på berg. Haha. Nej det är vi för lata för!

Loi gick ut i racerfart, sprang över ett föremål och vände tillbaka på två röda. Så han hade näsan på! Fick jobba lite för att få in honom dock. Sedan sökte han fint, men gick tom… Man står där och vill så gärna att de ska få utdelning för mödan! Gick tillslut med honom ut och tog in de två återstående. Ser på honom att han blir lite stressad när han inte hittar något föremål. Tvivlar lite kring hur man ska hantera det? Vill ju samtidigt inte belöna när han inte finner något, eller? Å andra sidan vill man ju ge honom cred för att han letar så bra. Fin pojke i vart fall! Lite mer träning och fundering kring upplägget så kommer det ge resultat, det är jag övertygad om. Tycker ändå han går bättre och bättre.

Zeena letade fint, men hittade inte sin grej. Vi såg sedan efter lite hjälp att hon inte ville ha grejen och därför inte tog den på vittring. Lilla busan!

Lakki har inte riktigt förstått grejen, och är mer intresserad av var alla har gått/spår. Hämtade in två grejer men jag vet inte om vi kallar det uppletande.

Hanna tog sedan sitt spår själv med Isa då hon hade lite brådis.

Zeena var först ut med sitt 100m spår. Gick lite knackigt. Kom för många svårigheter på samma gång! Lång liggtid, trött hund. Prada gick sedan sitt. Spårade först fint, men försvann sedan iväg på villovägar och blev trött. Så vi fick bryta henne då vi inte visste var spåret gick. Lite synd men det är sådant som händer.

Sist ut med andan i halsen var Loi. Jag var visst lite tidsoptimist…. Skulle börja jobba 13.00 och vi gick väl hans spår strax efter 12. Han började bra, tänkte sedan hoppa över en apport. Så då stannade jag och höll tillbaka lite. Han spårade sedan okej, men det var inte strålande. 660m och bitvis vid trafikerad väg, lite extra störning. Han verkade dock inte bry sig om det, bra!

Det var allt i stora drag. Jag jobbar nu och väntar på en av våra boende som sitter på fotvård. Skönt att få sitta och pusta lite. Ikväll blir det fryshuset och något band som spelar. Jag slutar 15 imorgon, känns lite långt nu… Men det brukar flyta på.

Strålande sol dagen till ära, här några bilder.

1,23 km

Efter en jobbnatt så var jag igår hem och hämtade Loi, för att sedan åka ut till Solna och möta Camilla, babyn-i-magen (som inte riktigt verkar vilja komma ut), Chenin och Choice. Mötte tjejerna vid Stockholmsavdelningen där de satt i solen och mådde gott. Chenin lite extra gott som tagit sig en lerinpackning dagen till ära (såg ut som en arg hittehund från något avlägset land).

Åkte till skogen och la spår till hundarna. Spårskogen i Kista är ju inte precis som här hemma, det är stigar och folk överallt. Jag började att lägga ut Lois spår. Försökte få det varierat, märka upp vinklar, passera stigar och gå på stigar (de mindre, där oddsen för att möta folk/hundar är mindre). Avslutade spåret med tre vinklar och föremål på äng (som ett appellspår). Sammantaget blev det 1,23 km. Längs en stig jag följde kröp jag, med inrådan från Marlene. Bad till högre makter att ingen människa skulle se mig…

Loi gick spåret fint. Flackade ut ibland, genade ibland i vinklar. När man lagt spåret själv så ser man ju exakt vart hunden går kontra vart man gick själv. Men tuffade på fint gjorde han, trots alla störningar. Stigarna gick bra, även om jag ser ibland att han hastar över och förutsätter vart spåret borde gå… Ibland är man nog som spårläggare lite dålig på överraskningar.

Sedan gick jag ett spår med Choice som jag själv lagt. Hon hade lite svårigheter med vilt, och fick inre konflikter med sig själv. Spåra eller jaga hare? Vi ett tillfälle valde hon för en sekund det sistnämnda, vilket medförde brännsår på mitt lillfinger. Man borde nog alltid ha handskar! Vi tog oss ändå runt, även om det inte var ett av hennes bättre spår.

Chenin la Camilla ett spår till och gick själv. Hon är en sådan kämpe Camilla, magen i vädret och aldrig att hon klagar. Jag är så fascinerad!!

Sedan blev det snack i timmar, och jag som tänkte åka hem innan köerna hamnade istället hemma hos Camilla och Hebbe på middag. Loi tyckte det var olustigt att vara hemma hos tjejerna.

Kvällspromis och sedan hemfärd. Då var det minsann köfritt, skönt! Men istället var Södra länken avstängd så vi fick åka över Årsta, Gullmarsplan och gamla vägen. Lite mysigt på sitt sätt!

Nästan hemma var vi galet nära att krocka med ett rådjur. Usch vad läskigt det var. Så nära har det aldrig varit. Tack och lov så hann jag väja med några centimeter till godo.

Idag har det blivit jobbat några timmar. Sedan en tur till Granngården för hundmatsinköp, lite godis och lite tuggben. Hundarna fick sedan tugga ben i trädgården under tiden som jag tog itu med vårstädning av bilen. Så himla skönt nu när det är färdigt! Får se hur länge deg håller sig fräscht och fint.

Sedan middagsgäster i form av Emil, Ida och Liam. Lekte med bilar och fikade. När de gått vankades kvällspromenad med grabbarna i ösregn. Ett sommarregn, så det var inte så farligt. Men blöt blev man trots regnkläder in på bara skinnet.

Hejhopp, det var dom dagarna det!

Skönt att få busa och rulla sig när man spårat färdigt!

Lite ledsen Loi över att få vara inne på trång yta med Chenin. Roligare ute när man kan springa och retas lite!!

Regnväder och startkablar

Träffade Maria vid lunchtid och tog en promenad vid Södersved med alla hundar. Först i hälsningsfrasen är det helt galet. Alla är glada, taggade och flippar ur på både det ena och det andra sättet. Galenpannor! Märks att Loi tycker väldigt mycket om Zeena, även om han vill uppfostra henne. Speciellt om hon tex hoppar på mig.

Promenad blev det i vart fall, Lakki och Zeena busade mest hela tiden. De leker ganska bra ihop! Lakki blir bara sur när hon biter honom för hårt i pälsen.

Sedan tog vi bilarna till Beatelund för uppletandeträning. Först ut var Prada. Sedan fick Loi köra. Han kopplade först inte riktigt var det var för träning, men jag tog tillbaka honom och skickade om. Då drog han ut fint och letade, och hittade en grej. Andra grejen han hittade hade inte vi lagt ut, men han fick belöning när han gladeligen kom in med en gammal pantburk. Sista grejen var svårare. Han sprang ut och letade fint, men fann den inte först och kom tillbaka. Han var lugn först men stissade sedan upp sig när jag skulle skicka honom igen. Som en stress över att han inte hittade något? Panik i blicken och skulle hoppa på mig? Så brukar aldrig han bete sig… Har bara hänt i vallningen någon gång när han varit väldigt frustrerad och inte förstått vad som förväntas av honom. La honom ner så att han fick samla ihop sig, och kunde sedan skicka igen. Fungerade.

Zeena letade med bravur. Lakki fick nog lite för svårt med tanke på sina förkunskaper, så det blev lite pannkaka. Men bättre lycka och upplägg nästa gång.

Sedan tänkte vi köra hem… Men då var Marias batteri i bilen dött! Så istället blev det en färd till Mekonomen. Alla hundar fick hänga med i min bil då det inte kändes bra att lämna någon ensam i Marias. Med lite support vis telefon från Oscar så fick vi igång Marias bil. Skönt!

Väl hemma var jag stelfrusen. Kanske Maria klarade sig bättre som enligt egen utsago var klädd för ”Antarktis”.

Fick sedan besök av Liam som tränade hundarna med godis. Loi blev superglad av att träffa honom, så gulligt. Var tvungen att lukta och snusa flera gånger för att se att det verkligen var han!

Nu…dags för kvällspromenad i regnet. Inte är man så sugen!

Uppletande i Kista

Idag har vi varit i Kista och tränat uppletande med Camilla och tjejerna. Lite ringrostiga efter något års uppehåll… 50m djup yta och okänd bredd. Choice gick superbra! Rakt, fokuserat, hög fart in… Ja många bitar satt som en smäck! Loi gick ut bra på första föremålet, fick lite hurrarop på invägen och lek som belöning då han gärna vill äga själv. Andra föremålet förstod han inte riktigt, han hade ju redan hämtat grejen? Så han strosade runt och kliade sig (lite överslagshandling då han kände att vi förväntade oss något, men han inte visste vad). Tog då koppel, gick ut mot föremålet så att han fick vittring och vände sedan tillbaka. Sedan skickades han, och då visste han vad poängen var. Duktig kille!

Omgång två stötte vi lite på samma problem. Han gick ut bra första skicket, vid andra föremålet gick han också ut bra. Snabb fart ut i rutan med hittade inte föremålet. Kom då tillbaka och kände sig osäker. Så gjorde då samma procedur igen. Ut i koppel, få vittring och sedan hämta. Kändes som en bra strategi.

Chenin letade på bra hon också, i lugnare tempo än vi på förhand trott. Kanske var hon trött efter slagsmålet som bröt ut på promenaden. Det blir ofta lite vilda diskussioner mellan Loi och Chenin, två starka viljor.

Avslutningsvis fika hemma hos Camilla och Hebbe. Lite olustigt tyckte Loi och ville helst sitta i mitt knä…

Fastnade sedan i rusningstrafiken, och tog väl en halvtimme att komma ifrån Råsunda… Sedan ytterligare en timme i snigelfart längs E4′an. Tur att vi inte hade bråttom. Den svarta snusade där bak och själv trummade jag i takt med musiken på ratten.

Tisdagstradition

Efter en lång jobbnatt innehållande minimalt med sömn så slöt jag och Maria upp vid elvatiden för det sedvanliga tisdagsspåret (börjar bli tradition!). Denna gång stannade vi vid Kulla gårdsväg, ett ställe vi inte spårat på tidigare. Kikade på vegetationen via min iPhone och planerade spåren. Maria var snäll och la ut ett enkilometersspår tull Loi. Jag gick ut ett på närmare 600m till Prada. Lilla Zeena fick ett babyspår.

Zeena har väl inte helt och fullt knäckt koden med spår, men det kommer. Efter hennes insats tog vi en promenad med allihop. De var mer vilda än tama!

Sedan var det dags för Loi att spåra. Han jobbade på fint till en början, hade en motivationsdipp vid 2/3 av spåret då han drog ner på tempot. Förmodligen blev han lite trött och orkade inte hålla koncentrationen helt och fullt hela vägen. Tilläggas bör dock att han inte spårade bort sig eller så. Efter lite återhämtning ökade han på stegen igen. Spåret var nog lite klurigt i varierad terräng och några väldigt torra bergspartier.

Prada körde på lite fort men fel idag, hon var riktigt taggad och hade därav svårt att hålla ihop. Och jag var inte till så mycket hjälp då jag glömt litegrann hur spåret gick… Bättre lycka nästa gång!

Väl hemma blev det en kaffekopp i solen och sedan tog jag en powernap modell…längre.

Lite bilder från dagen!

Fin omgivning

Somliga vilar sig i form…

Maria och Zeena i stora skogen

Gruppfoto

Loi i spåret

Prada innan spårstart, sen hann jag inte fota mer

Morgonspår

Igår lyckades Sofie med att få upp mig tidigt, väldigt tidigt. Hon skulle ut till Gustavsberg och lämna av Johan som tillfälligt jobbar här ute, och undrade då om vi inte kunde ses? Såklart vi vill ses! Vi möttes vid OKQ8 06.40. Begav oss iväg mot Beatelund, och konstaterade någonstans på vägen att… solen inte riktigt hade gått upp? Men vad gör väl det när vi har x-antal samtalsämnen att avnjuta (samt lite tillhörande kaffe). Vi fick således vänta en stund på solens uppgång, men tiden gick rasande fort. Jag gick sedan ut spår till Sofies hundar, och hon gick ut spår till mina.

Lakki var först ut med sitt första icke-förar-spår. Han är en riktigt liten spårstjärna, och fattade galoppen direkt trots att det var första gången han skulle följa någon annans spår. Normal liggtid och utan retning. Vid första leksaken blev han överlycklig, och jag blev lite osäker där på om han skulle vilja fortsätta med spåret… eller låsa sig vid leksaken? Ingen anledning till oro – han drog iväg på spåret igen. Och löste det galant! Hoppar och studsar. Nästa gång blir det längre lina och längre spår. Det fixar han!

Sedan var det Milos tur. Även för honom var det lite premiär med ny spårläggare. Jag hade gått ut ett spår till honom på ca. 500 m. Han skötte det jättefint, och det syntes tydligt vid första apporten att han gillade bekräftelsen på att han var rätt.

Det är verkligen lärorikt att gå med i andra spår. Näst på tur var Loi. Sofie hade lagt ut ett 600 m spår till honom, med en tennisboll som första apport då han ofta väljer bort det första föremålet… och, en tennisboll kanske man inte vill missa? Han var fokuserad i starten, och står som en staty sådär som bara han kan göra nära han väntar på ”frikommando”. I början var han tidvis lite slarvig, jobbade på men förutser ibland/ganska ofta vart han tror att spåret går. Han hittar snabbt tillbaka, och flyter inte iväg långt… men visst slarv eller alternativt ”passa på” förekommer. Speciellt när det kommer till höjder och berg, då är han en ständig optimist ”spårläggaren är SÄKERT bergsklättrare”. Samlade ihop sig mer efter ca. halva spåret. Missade näst sista apporten (tennisbollen missade han inte!) och fick därutav en lite längre sträcka utan föremål. Duktig var han i vart fall!

Sedan tog vi en liten paus, då samtliga spår innehöll ganska mycket bergsbestigningar… och jag som lagt Tristans spår visste vad som väntade. Lite digestivekex och lite kaffe blev uppladdningen.

Tristan fick ett 1000m spår, i varierad terräng. Han tuffade på fint, men ville inte tro att jag följt en stig vilket jag gjort (för att vara lite lurig…). Så där snurrade han ett tag och funderade nog på om jag köpt vingar för pengarna. När han slutligen utforskade alternativet ”kan hon ha följt stigen?” så hittade han rätt, och spåret tuffade på.

Många mysiga timmar hade vi där i skogen innan vi slutligen skingrade oss. Jag åkte hem för att ladda om för jobb.

Inte världens bästa bilder, men jag bjuder på dem ändå… Blev lite lustiga mellanrum här och var, men jag bjuder på dem med!

 

So-Su Bk

Mötte upp Sigrid och tjejerna idag på So-Su Bk. Körde lite agility och mycket fika (eller, passivitet som vi kallar det i träningssammanhang). Lou inledde träningspasset med glädjeyra när han belönades med tennisbollen. Då tyckte Sigrid att jag hade en för rolig leksak… Men? En tennisboll? Vad är tråkigare? Lou fick ta sina varv och sen sa jag att han inte fick träna mer om han skulle hålla på med ligistfasoner, då skärpte han sig.

Han är gullig och busig min lilla svarta fara!

Leriga åkte vi sedan hem efter lite freestylemoves till musik. De trummade på i fjärran, gör de alltid så på tisdagar? Vi har i vart fall lyckats sammanstråla med den musiken tidigare.

Laddade med lite te hemma och tog sedan en skogsrunda. Nu är vi nöjda och belåtna!

Sigrid tog en mysig bild på fikabordet som kommer i ett senare inlägg, nu först mina iPhonebilder.

Spika tränar haktarget

Helgsammanfattning

I fredags var vi sista svängen till fåren för i år. Nu åker de ”hem” över vintern. Vi tackar både Sussie (grabbarna!) och ulltottarna för den här sommaren/hösten. I samma veva så tog Loi och jag en fin promenad ute vid Södersved.

Lördagen var jag sedan helledig, och for ut till SBK Stockholmsavdelningen för träning med Solnatjejerna. Där var det agilitytävling så vi höll till ute i skogen och spårade (inte mig och Camilla emot, men de andra var lite sugna på lydnad…). Choice löpte och detta störde Loi väldigt mycket. Tråkigt men sant, så spårträningen var inget att hurra för. Vi tog oss inte runt. Missade apporter, och var allmänt vilse. Roligt var det oavsett att träffa tjejerna. Efter Choice spårslut så hittade vi lite trattkantareller, som sedan blev till många trattkantareller & lite trumpetsvamp. Camilla fick några påsar med sig hem.

Väl hemma igen så tog Loi och jag en skogspromenad innan jag sedan stylade om för att möta upp Sigrid, Åsah, Emelie och Camilla inne på Helens sushi vid Hornstull. En trevlig kväll blev det där!

Sedan spenderades resten av helgen, och början på veckan… på jobbet. Där har iordningställts inför renovering, och jag fick inatt sova i ”allrummet”. Vaknade både en och annan gång med känslan ”var är jag?!” men ändå gick det bättre än väntat.

 

Träningsdag

Började dagen med en långpromenad i sällskap av mamma. Ösregn & oväder, men hundar vill ju som bekant promenera ändå. Belönade oss sedan med svampsoppa, innan jag la mig på soffan under en filt för att se på ”I rymden finns inga känslor” – en film jag gärna ser igen.

Tog sedan Loi med mig och åkte ut till fåren. Bjöd dem på äpplen som de glatt mumsade i sig. Stannade vid södersved på hemvägen och la spår till Loi längs stranden & över bryggorna. Blev inte så lång liggtid, men han fixade det galant & gillade underlaget skarpt. Mer udda spår måste det bli. Att det är hundförbud på badplatsen blundade vi lite för…

Hem, laga middag, för att sedan åka ut till klubben och lydnadsträna med Maria & Prada. Lite av varje, och mycket bus. Loi var pigg, glad och på topp. Sådär att man blir lite kär i honom! Han är så gullig, och vill så otroligt mycket.

Vid utfarten till klubben så stannade en bil framför oss med varningsblinkers…så jag försökte köra om, men blev stoppad. Det var Merit som såg att vi körde med öppen baklucka. Hoppsan! Haha! Jag trodde Maria stängde, hon trodde att jag stängde…

Nu kvällsrutiner innan vi ger oss i kast med morgondagen. Jobba dag & sedan åka upp till Linda!!

Lite bilder från dagen…

Glad Lojsan med slutpinne

Jourkväll

I torsdags fick Pärlan solfilm på rutorna, vilket blev riktigt bra. Några tjejer på brorsans jobb som fixade. Jag var under tiden och jobbade, hade natten mellan torsdag och fredag.

Skulle jobbat dag på fredagen också, men det blev lite omstrukturerat så istället åkte jag hem och planerade spårdate med Maria. Vi drog ut med Loi, Lakki och Prada i skogen bakom oss.

Mamma la ut ett spår till Loi på 890 meter. Han gick bra men slarvade med apporterna.

Lakki fick ett spår på 80 meter med synretning. Han gick bra så nu kan vi börja avancera lite. Fin spårnäsa verkar han ha.

Prada gick ett liknande spår (likt Lakkis) fast utan synretning. Hon gick på bra hon med, grymt spårgäng!

På eftermiddagen var jag ut till fåren och pratade med Sussie. Loi fick valla lite men konstaterade att det var svårt i stora hagen. Körde lite fösning i koppel längs staketet. Har dock förhoppningar kring framsteg. Vi ska se om fåren två dagar i veckan. Fina fåren, en tacka är jättesöt och kelig. Lite som en hund, fast ett får!

Idag tog vi en promenad vid Södersved och hittade en ny stig. Kul! Går nog även bra att springa där… Har lite tappat löpmotivationen. Vilket känns tråkigt…

Packade sedan väskan och for till jobbet för ett dygnspass. Sitter nu och kollar på film, och bloggar. De boende har varit gulliga och gett mig godis. Ibland är de bara för rara!

Jag har dessutom anmält mig på ännu en lägenhet, men inte bestämt mig för om jag vill ha den eller inte. Minus – saknar balkong. Plus – låg hyra. Ligger i ett okej område, men vet inte exakt var lägenheten är placerad. Utom att det är andra våningen. Hoppas på visning!